J.Nottingham inser att själva utbildningen inte endast handlar om att lära sig men även hur man lär sig. Att förstå dessa kunskaper utveckla färdigheter, men även att arbeta på sitt egna sätt som gör en harmonisk, där varje del spelar sin roll.
“För att lära sig att lära måste man lära sig någonting och det är bättre att detta någonting är värdefullt än oviktigt eller till och med skadligt. Problemet är att om vi är alltför inriktade på kunskap och att hjälpa eleverna att inhämta sådan och fokusera för lite på färdighet och förhållningssätt så hindrar vi dem från att lära sig hur man lär sig, snarare än att göra det möjligt för dem.”
När jag läser detta stycke så får jag upp tankar om min skolgång i grundskolan. Främst i dessa ämnen där jag hade problem så som i engelskan, eftersom att en lärare som ska lära en elev har ett ansvar att kunna lära ut på flera sätt eftersom vi alla är olika med olika bakgrunder så tänker vi annorlunda. Där kände jag att mina lärare hade svårt att anta denna utmaning, detta gjorde att jag stötte på vissa problem i vissa ämnen där intresset inte var lika hög, vilket gjorde att mina betyg blev sämre än vad dem borde ha blivit om mina dåvarande lärare hade möjlighet att lära ut på flera olika sätt så att fler barn kunde förstå bättre.
När min utbildning är färdig, så hoppas jag att jag ska ha tagit in all denna kunskap och även synen till hur man ser på lärandet, för att kunna arbeta med dessa barn och utbilda dem på flera olika sätt som passar just den individen vilket gör att jag först då har uppnått mitt mål.
Hur värdesätter ni att man bör klara av att lära ut på flera olika sätt för att nå fram till eleverna?
Nottingham. J (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.
Intressant det du tar upp här, det första som jag tänkte på när jag läste detta blogginlägg var utmanings kapitlet i Nottinghams bok där han menar att eleven uppmuntras att lära sig mer genom utmaningar. Som är väldigt viktigt att man anpassar efter eleven, så individen varken får för svåra eller för lätta utmaningar, utan något som motiverar drivkraften att lära sig.
SvaraRaderaSåklart är bra som lärare att kunna vara flexibel i sitt sätt att lära ut, så man kan ha en möjlighet att anpassa sig utefter vilken situation man befinner sig i.
Alla elever måste utmanas på sin nivå, om man inte har rätt nivå så kommer eleverna inte vara lika motiverade att lära. Det gäller att hitta en balans hos eleverna som gör att de har den drivkraften framåt att vilja lära sig.
SvaraRaderaMen denna balansen tror jag är lättare sagt än gjort att hitta.. Är en av alla utmaningar en lärare har, att hitta en lösning till varje elev som gör att viljan att lära finns där hela tiden. Alla lära sig på olika sätt och det är viktigt att ha det i baktanke hela tiden.
Jag värdesätter det ganska högt att en lärare kan anpassa sig och lära ut på många olika sätt. Även fast det generellt sett är många som kan lära sig på samma sätt så finns det alltid någon/några som inte kan det. Så att kunna anpassa sin undervisning är otroligt viktigt. När jag läste Nottonghams bok så slog mig tanken att det är lika viktigt för läraren att kunna lära ut på olika sätt som det är för eleven att kunna lära sig på olika sätt. Tänker att läraren många gånger kan lära sig genom eleverna också. Där nämner Nottingham detta med reflektion. Något som är minst lika viktigt för eleverna och läraren. Delas att reflektera över hur man lär sig men också hur man lär ut. På samma sätt som läraren återkopplar till eleven så kan elever återkoppla till läraren, tex "När du förklarade så, förstod jag"
SvaraRaderaSom du säger så är det super viktigt att man kan lära ut på flera olika sätt eftersom alla barn är olika och har lika svårt/lätt att förstå och lära sig saker. Har man inte den kunskapen så ska man nog inte vara lärare. Jag hade själv problem i matte när jag gick på högstadiet och självklart var det lite av att man inte tyckte om skolan så mycket men samtidigt kände jag att läraren inte gav mig den hjälp jag behövde utan istället sa hon ofta till mig att hoppa över det och det. Det gjorde ju att jag aldrig lärde mig det jag behövde kunna. Men nu när jag läste upp Matematik B och C på campus så hade jag en otroligt bra lärare och tack vare honom så har jag en annan syn på matten än vad jag hade förr.
SvaraRaderaEn av de viktigaste kompetenserna hos en lärare är att vara flexibel. Vi kommer undervisa många elever som är olika och unika på sitt sätt, en lärare på gymnasieskolan jag gick på brukade säga: "om ni inte förstår eller lär er, så är det inte fel på er - det är fel på mig som lärare, jag behöver förklara på ett annat sätt".
SvaraRaderaDet behöver inte handla om att eleven som inte förstår har lärandesvårigheter, det kanske räcker med att förklara genom exempel på vardagssituationer som eleven kan relatera till.
Det här "hur man lär sig" är jätteviktigt, men också en stor utmaning. Vi har en skollag där det står att utbildning ska vara likvärdig, alla barn ska få undervisning efter hens behov och förutsättningar. Då handlar det, som du skriver, om att läraren kan anpassa sin undervisning och inte förklara/arbeta på samma sätt hela tiden. Jag kan tänka mig att vissa äldre lärare har lätt att göra som de alltid har gjort, att de kanske inte vill ändra/anpassa sin undervisning efter eleverna. Vissa lärare har också svårt att formulera om sig och ex förklara en uppgift på ett annorlunda sätt. Jag hade en mattelärare som hade problem med det. Fråga vi elever något så upprepade han bara samma sak på exakt samma sätt. Sa vi att vi fortfarande inte förstod sa han bara samma sak igen, vilket gjorde att vi inte förstod och därför inte lärde oss.
SvaraRaderaJag har också börjat fundera mer och mer över hur svårt det faktiskt måste vara att vara en bra lärare. Väldigt stor utmaning v ställs inför när vi kommer ut i skolan om några år :) De är jätteviktigt att man som lärare är flexibel och kan anpassa sig efter varje elevs behov.
SvaraRadera