lördag 14 januari 2017

En inkluderande tanke....

Tiden bara springer iväg och snart är denna kurs slut. Jag känner att jag lärt mig otroligt mycket av denna kurs, även om jag kan säga i ärlighetens namn att det har varit lite rörigt och det känns som litteraturen har hoppat fram och tillbaka, man är van vid att "beta" av ämnen, vilket för mig ibland kan vara lättare, känns mer strukturerat att göra en sak i taget, och det är jag nog inte ensam om. Men det kanske är bara jag som känner så här =)

När jag snabbt slår upp den blåa boken, specialpedagogisk verksamhet i grundskolan, så är det första jag får upp "2000-talets skola för alla - en inkluderande skola?".
I texten står det mycket om hur lagen under 80-talet sett ut fram till idag och hur det var när ordet inkluderad börjar växa fram och hur viktig del det är idag.
Det riktas till elever i behov av särskilt stöd. Ibland undrar jag om det har blivit så mycket bättre idag, rent praktiskt, eller om vi tycker att det har blivit bättre detaljerade texter i lagboken, men samtidigt så blir käftsmällarna tydligare för de som inte får hjälpen.
Känns som att unga människor idag är mer utpekande än de var förr. Då kanske jag riktar mer kritik på all besparingar som görs i skolan,  framförallt de som är i extra behov av stöd. Du vet att du har rätt till hjälp men får den inte.
För mig känns allt som ett stort enda kaos. Inte konstigt att lärare och ungdomar hamnar på kant i många avseenden med varandra. Lagen står i mellan med tomma fickor...... PUST.......
......Finns liksom inget att hosta upp ens.... Arma barn som blir utan hjälp!!

Jag blir bitter när jag pratar om detta så jag tänker inte skriva så mycket mer. ;) 

(Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan, 2011, Anna-Lena Eriksson Gustavsson, Kerstin Göransson och Claes Nilholm)




onsdag 11 januari 2017

Seriestripp-Praktisk arbete lönar sig!!!!!!


I boken perspektiv på lärande, så står det om situerad kunskap och deltagande i praktiska gemenskaper.
Att man bara inte sitter och läser rakt upp och ner utan att man använder sig av hela kroppen vid inhämtning av kunskap. Dewey ansåg tex att händer, fötter mm är lika viktig för tänkandet som förändringar i hjärnan.
Michael Cole som beskriver i boken genom flera års studier att människor som saknar kunskap och utbildning kan utvecklas till en fulländad arbetare, genom praktiskt arbete i en gemenskap med andra människor.
Det var det jag försökte illustrera med denna seriestripp. Att Mia kom som nybörjare och saknade både kunskap och utbildning inom frukt och grönsaker men lyckas ändå prestera med hjälp av kroppsligt arbete. Men det krävdes att Hasse visade engagemang för att Mia skulle lära sig. Hasse gav även Mia utrymme till att vara lösa problem.
Via en social gemenskap kommer man långt kunskapsmässigt.
Människor med lägre självkänsla, som har det tufft i det teoretiska, kan via de praktiska växa otroligt mycket i sin självkänsla om de får jobba med händerna.

Vad tycker du om praktisk arbete och hur viktigt är de? det kan vara från praktiska uppgifter i skolan till att vara ute på praktik?

(Perspektiv på lärande, 2010, D.C PHILLIPS & JONAS F. SOLTIS)


tisdag 10 januari 2017

“Betygssystem och lärande”


“Betygssystem och lärande”


Efter alla studier som jag har gått igenom under kursens gång har jag  funderat och reflekterat angående detta skolsystem som existerar idag jämfört med skolsystemet som var under min tid när jag gick i grund och gymnasieskolan. Vad som snabbast dyker upp i huvudet är vilket system som hade passat bäst för mig personligen, och vad gör detta betygssystemet till exempel bättre än det vi hade när jag gick i skolan. Innan min tid så hade man t.om ett annat system som man räknade betygen med,1-5 och då har vi hunnit använda oss av tre olika betygssystem på ett par decennium.


Vilket är bäst, har vi utvecklat systemet eller har vi gått bakåt? Vad skulle vi kunna förbättra funderar jag över, vad mer kan vi inom skolväsendet göra för att utveckla barnens lärande?

Det är något som håller mitt intresse öppet. Hade varit kul att se statistik på saker och ting som bevisar att vi är på väg framåt. När jag gick i skolan fick jag inte betyg på mina ämnen förrän jag gick i årskurs 8 medans nu får man betyg redan i årskurs 6, har detta gjort att elevernas studier har utvecklats eller inte? Sådan statistik gör mig otroligt intresserad för att se om skolsystemet har lyckats skapa något för elevernas utbildning eller om det har snarare gjort att vi har gått bakåt.


Referenser: Skolverket

måndag 19 december 2016

10 bollar i luften eller jonglera med 40

Jag har fått inspiration av Brynolf (2007) där det till stor del handlar om läraryrkets roll då och nu. En lärares roll har ändrat mycket över tid. Ett tänkvärt citat som står i boken, “det har alltid varit krävande, intressant och givande att vara lärare, men det har blivit mycket svårare. I stället för att hålla tio bollar i luften ska du jonglera med 40” (Brynolf, 2007). I dagens skola ska en lärare även fungerar som en förälder, mycket handlar om disciplinen som t ex elevers prestationer i klassrummet, ordningen i bänken, läxor och hur de beter sig på rasterna. Eleverna är även mer frånvarande idag. Det är många bortförklaringar som “det kommer jag inte ihåg” eller som “jag har inte gjort läxan därför att...” man måste hela tiden vara med och strukturera det som eleverna inte har fått med sig hemifrån. Brynolf (2007) anser att lärare måste sätta sina gränser innan det är försent. Att umgås intensivt med barnen tar på krafterna. Man kan inte alltid umgås med eleverna på skoltid utan man behöver komma ifrån och t.ex. ta en kopp kaffe med andra vuxna. Att inte kunna gå ifrån barnen en stund är inte professionellt, det är ett måste för att hålla i längden.


Jag har intervjuat två lärare och en rektor om läraryrket.


15327665_10153907933566277_1149862416_n.jpg 15301245_10153886999381277_1415981621_n.jpg 15415937_10153907685216277_1050913877_n.jpg 
Foto: Alexandra Widén
 Louise - nyexaminerad Elisabeth - en erfaren  Maria - rektor
lärare lärare               


Hur kan läraryrket upplevas idag?
L: Jätteviktigt för många människor eftersom det är jag som lärare som lägger grunden för vad de ska få med sig senare i livet, inte bara kunskapsmässigt utan även socialt, jag stöttar och är med i många bitar.
E: Vi lever under frihet utan ansvar. Det är ett tufft jobb, fast kan inte säga att det är det egentligen då jag har jobbat i andra branscher som är mycket tuffare. Det är ett roligt jobb och vi möter mycket positiva saker men det är tyvärr bara de negativa som lyfts fram.
M: Utmanande, omväxlande, relationer och nytänk - formativt vi ska tänka i nya banor.


Hur har skolan och lärarrollen förändrats?
L: Samhället litar inte på att vi lärare vet vad vi gör, vi måste ofta stå till svars varför vi gör på ett visst sätt. Förr i tiden var det mer att man litade på lärarna och att de kunde sin sak. Det gäller alla på skolan, att man inte litar på professionen helt enkelt.
E: Stagnerat, men bör ändras som samhället gör. Varken jag eller skolan har förändrats, men vill se förändringar.
M: Från en lydnadskultur till en ansvarskultur.


Hur ska en lärare möta framtiden?
L: Vara öppen, lyssna på framförallt elever och för att möta deras behov och intressen eftersom samhället förändras hela tiden så förändras även eleverna och då måste man lyssna och ta in det dom tycker och tänker. Även viktigt att vara flexibel både i undervisning, planering, utvärdering och uttrycksformer. Man ska inte låsa sig fast att göra på ett visst sätt.
E: Man ska vara flexibel, det händer saker imorgon som vi inte vet om. Man ska ständigt utvecklas annars utvecklas inte skolan heller.
M: Genom nyfikenhet och bygga upp sin relationskompetens dvs. förhållningssätt med bl.a. elever och vårdnadshavare.


Sammanfattningsvis är det tydligt att det vilar ett stort ansvar på pedagoger inte bara när det handlar om elevernas kunskapsutveckling utan även den sociala utvecklingen. Det är tufft men ändå väldigt roligt, man ska vara flexibel för man vet inte hur morgondagen ser ut. Vi ska vara nyfikna, lyssna på elever och möta deras behov. Lärarrollen har även ändrat till ett större ansvar, skolan ska hänga med i samhällets förändringar. Det är också viktigt att samhället börjar lita på oss lärare att vi gör det vi ska.

Vad är din erfarenhet kring hur läraryrket upplevs idag? Hur ser du på lärarrollen förr och nu? Hur ska du som pedagog möta framtiden utifrån den snabba utvecklingen som sker i vårt samhälle?

Brynolf, M. (2007). Läraryrkets många ansikten. Stockholm: Runa.

Matematik i åk 4 - en seriestripp



Jag anser att det är viktigt att i skolan både jobba enskilt och tillsammans. Man behöver tänka själv och försöka lösa problem. Men det är även viktigt att lära sig att jobba ihop. När man kommer ut i arbetsvärlden är det högst troligt att du har arbetskamrater och behöver samarbeta. När jag har varit ute i skolan så har jag sett att det är bra för elever att man lär sig av andra elever och inte bara av läraren. Oftast har vi många olika vägar att lösa en uppgift och det kan vara bra att få höra olika infallsvinklar för att kunna förstå. I denna stripp ser vi det sociokulturella som belyser att man lär sig i samspel med andra.

Hur ser ni på samspel mellan eleverna?




Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, C. Liberg, & R. Säljö (Red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (s. 251–309). Stockholm: Natur & kultur.

fredag 16 december 2016

Undervisning




Läroplanen fastställer vilka ämneskunskaper eleverna bör lära sig i skolan, och vi som lärare har ett ansvar att se till att detta uppföljs. Det är viktigt att eleverna ska vara delaktiga, men även få en ökad självkänsla för att således, få motivationen att anstränga sig under lektionens gång, och tillsammans förberedda nästa del av undervisningen. Förberedelselektion är en viktig del i lärandet hos eleverna, där lärare och elever tillsammans förbereder på det arbete som följer. Detta tycker jag kan kopplas till några teoretiska perspektiv så som det sociokulturella där det finns samarbete bland eleverna och läraren, men även pragmatismen kommer in i sammanhanget där eleverna får läran om "Learning by doing".







Nottingham, J.  (2013).  Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

 Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.)  (2014).  Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.


Let your heart decide...



Låten och bandet här ovan är någonting som har följt mig genom hela min skoltid från att de debuterade med just denna låt när jag var i mellanstadieålder och vidare uppåt under skolåldern.
Budskapet de står för var något som kom att bli väldigt viktigt för mig då jag själv alltid varit lite av en estet-tjej. Redan i mellanstadiet klädde jag mig med nitbälte och fick färga en rosa slinga i luggen för mamma och efter det följde år av att pröva olika stilar, musik och liknande.

Det var inte inte speciellt accepterat i min klass vid den tidpunkten och utan att dra upp en allt för lång historia så blev vad som började med skratt åt mina kläder och min hårfärg någonting som mynnade ut i en ganska grov form av mobbing och det som kändes nästan jobbigast för mig då var att lärarna gjorde inget. Verkligen ingenting. Jag fick ibland till och med känslan av att jag nästintill fick "skylla mig lite själv" då jag valde att sticka ut i en liten klass på en småstads mellanstadieskola där det annars var en väldigt homogen jargong som rådde.

Jag ska inte säga att jag klandrar mina lärare idag, för jag kan själv tänka mig att det inte är särskilt lätt att varken upptäcka eller agera. Men jag kan säga med största säkerhet att jag kommer vilja göra allt som står i min makt för att ingen elev ska behöva känna skuld eller skam för att den väljer att ha sin egen stil på min skola.
Hur är jag inte helt säker på än, men jag hoppas att jag under lärarutbildningens gång och senare även under början på mitt arbetsliv kommer att samla på mig de kunskaper och erfarenheter jag behöver för att upptäcka mobbing och elaka kommentarer i tid.

Hur tänker ni kring dethär? Har någon av er varit med om något liknande? Hur tänker ni kring hur vi som lärare kan skapa ett klimat där alla känner att de får vara sig själva både när det gäller klädstil och annat?

"Because ridicule is no shame
Oh it's just a way to eclipse hate
It's just a way to put my back straight
Oh it's just a way to remain sane."